Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar

Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet 2016-02-01 samt av Svenska Barnläkarföreningen 2015-11-15.

Fysisk aktivitet kan utgöras av aktiv transport (gå/cykla), lek och utforskande av omgivning och natur på fritid och raster samt av spontan eller organiserad idrott och motion.

För att främja fysisk och mental hälsa samt fysisk kapacitet under uppväxtåren, och möjligen påverka framtida hälsa och minska risken för att utveckla vissa kroniska sjukdomar i vuxenlivet, rekommenderas följande:

Barn 0–5 år

Daglig fysisk aktivitet hos barn 0–5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion.

Barn och ungdomar 6–17 år

Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet.

  • Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
  • Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan.
  • Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp.
  • Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska.

Hälsovinster och andra vinster av fysisk aktivitet hos barn 6–17 år:

  • Förbättrad kondition
  • Ökad muskelstyrka
  • Förbättrad skeletthälsa
  • Kardiovaskulär hälsa (sänkning av högt blodtryck och förbättrad blodfettsprofil hos barn med högt blodtryck och förhöjda blodfetter)
  • Metabol hälsa (viss minskning av kroppsfett hos barn och ungdomar med övervikt/fetma)
  • Mental hälsa (minskade symtom på depression, ökad självkänsla)
  • Förbättrad skolprestation/testresultat i skolan

Hälsovinsterna av fysisk aktivitet enligt ovanstående rekommendationer bedöms vara större än eventuella risker. Den fysiska aktivitetsnivån bör ökas successivt och anpassas till individens biologiska och psykosociala mognad.

 

Kommentar till:
Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar (0-17 år)

I de nu aktuella rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar anges inte någon rekommendation om att begränsa stillasittande för barn och ungdomar. Detta är i linje med Världshälsoorganisationens (WHOs) rekommendationer om fysisk aktivitet och de nationella rekommendationerna i USA. Andra länder, exempelvis Australien, Kanada och Storbritannien, har valt att inkludera råd om att begränsa stillasittande tid, speciellt framför TV eller dator, i sina nationella rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar.

Aktuell forskning talar för att långa perioder av stillasittande kan leda till ohälsa, men det finns idag inte tillräckligt underlag för att ge någon evidensbaserad specifik rekommendation. Mer forskning behövs för att klargöra sambanden mellan stillasittande beteende och ohälsa, samt om eventuella samband är oberoende av den totala mängden fysisk aktivitet eller tid i måttlig till hög intensitet. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) bevakar kontinuerligt forskningen om stillasittande och hälsa och kommer att uppdatera rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar vid behov.

Styrelsen för YFA i april 2016

 

Ladda ned rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar som pdf nedan.

Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar

Kommentar om stillasittande

BAKGRUND_BARNREKOMMENDATIONERNA

Fyra artiklar om fysisk aktivitet har publicerats i Lancet den 27 juli 2016

Det fortsätter att komma nya forskningsresultat som visar på betydelsen av fysisk aktivitet. Den 27 juli publicerades fyra artiklar i The Lancet.

PAPERS:

· Paper 1 (incl Appendix): Does physical activity attenuate, or even eliminate, the detrimental association of sitting time with mortality? a harmonised meta-analysis of data from more than 1 million men and women http://press.thelancet.com/Physicalactivity1.pdf
·  Paper 2 (incl Appendix): The economic burden of physical inactivity: a global analysis of major non-communicable diseaseshttp://press.thelancet.com/Physicalactivity2.pdf
· Paper 3 (incl Appendix): Progress in physical activity over the Olympic quadrennium http://press.thelancet.com/Physicalactivity3.pdf
·  Paper 4 (incl Appendix): Scaling up physical activity interventions across the globe: stepping up to larger and smarter approaches to get people movinghttp://press.thelancet.com/Physicalactivity4.pdf

131 steg närmare en ökad fysisk aktivitet i befolkningen

Den internationella organisationen inom fysisk aktivitet och hälsa (ISPHA) har gjort en kartläggning av fysisk aktivitet som sjösätts den 4 december 2015. Kartläggningen omfattar observationer om fysisk aktivitet från 93 länder och presenteras i form av så kallade landsöversikter (country card), där Sverige är ett av dessa.

Över 5 miljoner dödsfall per år är direkt relaterade till otillräcklig fysisk aktivitet. I Sverige motsvarar det 11,8 % av alla dödsfall. Otillräcklig fysisk aktivitet är vanligt förekommande i alla delar av världen, såväl rika som fattiga länder. Förekomsten av självrapporterad otillräcklig fysisk aktivitet är 29 % i Sverige.

Sverige ligger rankade på 10:e plats vad gäller bidrag till forskning inom fysisk aktivitet och hälsa. Under år 2013 publicerades artiklar om fysisk aktivitet från 104 länder. Dock kom 46 % av dessa publikationer från USA, Australien, Canada och Storbritannien. Från Sverige publicerades år 2013 47 artiklar om fysisk aktivitet och det finns 290 aktiva forskare från 28 forskargrupper inom området.

Maria Hagströmer, forskare vid Karolinska Institutet är Sveriges representant i gruppen som tagit fram landsöversikterna. Hon är verksam vid Sektionen för fysioterapi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och forskar inom fysisk aktivitet och hälsa. Hennes fokus är kartläggning av fysisk aktivitet, metodpröva objektiva instrument att mäta fysisk aktivitet och att testa metoder för ökad fysisk aktivitet framför allt bland personer med funktionsnedsättning.

Maria är också en av redaktörerna och författarna till uppdatering av handboken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Majoriteten av kapitlen är klara och finns att läsa på www.fyss.se. Under 2015 skrivs resterande kapitel och boken beräknas gå i tryck 2016.

FYSS ges ut av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). YFA verkar för ökad fysisk aktivitet genom att sprida kunskap till bland annat personal inom hälso- och sjukvården och beslutsfattare. YFA är en sammanslutning av personer med intresse för hälsofrämjande fysisk aktivitet i vardagslivet med inriktning mot fysisk aktivitet i sjukdomspreventivt och behandlande syfte. Majoriteten av styrelsemedlemmarna i YFA är aktiva forskare inom området.

www.globalphysicalactivityobservatory.com/

Nya ”FYSS-kapitel” är nu tillgängliga!

I juni 2013 påbörjade Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) arbetet med uppdateringen av handboken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS), ett stödverktyg för sjukvårdspersonal vid rekommendation av fysisk aktivitet. Ett knappt sjuttiotal författare från Sverige och Norge har arbetat med att uppdatera 32 av totalt 52 kapitel som kommer att ingå i den nya versionen, som går under arbetsnamnet ”FYSS 2015”. Den första fasen av arbetet har finansierats av Socialstyrelsen och samarabetet avslutades den sista december 2014. De uppdaterade FYSS-kapitlen är nu fritt tillgängliga under fliken ”FYSS 2015”. Dessa kapitel kan eventuellt komma att justeras något fram till tryckning. (Projektsamordnaren tar tacksamt emot uppgifter om ev. korrekturfel, se kontakter nedan).

Uppdateringen av de resterande 20 kapitlen kommer att ske under 2015 och finansieras av norska Helsedirektoratet. De kapitel som ännu inte är uppdaterade finns under fliken ”FYSS 2008”, bland flera andra kapitel. Den tryckta versionen av FYSS 2008 är slut på förlaget. Den nya uppdaterade versionen, innehållande drygt 50 kapitel, kommer att tryckas i slutet av år 2016 och ges ut av Läkartidningens förlag under namnet FYSS 2017.

Nytt för den uppdaterade FYSS är att:

Kraven på det vetenskapliga underlaget har skärpts (underlaget har evidensgraderats enligt GRADE)

I den tryckta versionen av FYSS kommer diagnoskapitlen att samlas under åtta ämnesområden med en ansvarig ämnesredaktör (i nätversionen återfinns diagnoskapitlen i bokstavsordning då alla kapitel ännu inte är skrivna).

Kravet på enhetlighet har skärpts för att FYSS på sikt ska kunna integreras med e-journaler och bli mer användarvänlig.

 

Med förhoppning om givande läsning,

FYSS redaktionsgrupp i februari 2015

 

Kontakt

Gabriella Beckvid Henriksson
Projektsamordnare FYSS
Tfn: 070 – 662 70 06
gabriella.beckvid-henriksson@yfa.se
gabriella.beckvid-henriksson@ki.se

Agneta Ståhle
Redaktör/ Vice ordf. YFA
Agneta.stahle@yfa.se
Agneta.stahle@ki.se

Carl Johan Sundberg
Ordförande YFA
ordforande@yfa.se
carl.j.sundberg@ki.se

Uppdatering av FYSS

Uppdateringen av handboken FYSS är nu på gång!

 I juni 2013 påbörjade Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) arbetet med uppdateringen av handboken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS. Ett knappt sjuttiotal författare har arbetat med att uppdatera 32 av totalt ca 50 kapitel som kommer att ingå i den nya versionen, FYSS 2017. Den första fasen av arbetet har finansierats av Socialstyrelsen och slutfördes den sista december 2014. De uppdaterade FYSS-kapitlen är nu fritt tillgängliga på www.FYSS.se.

Uppdateringen av de resterande ca 20 kapitlen pågår under 2015 och engagerar ett femtiotal författare från Sverige och Norge. Den andra fasen av uppdateringen finansieras av norska Helsedirektoratet. I slutet av år 2016, när alla kapitel är färdigskrivna, kommer boken att tryckas och ges ut av Läkartidningens förlag, under namnet FYSS 2017.

Klicka på FYSS i menyn högst upp för att komma till FYSS hemsida!

 

Heldag med fokus på Non Communicable Diseases

Den 23 september hålls en heldagskonferens i Stockholm om Non Communicable Diseases. Hälso-och sjukvården i både landsting och kommun har en nyckelroll och behöver bli mera inriktad på att förebygga sjukdom. Det kontinuerliga arbetet med FYSS, som YFA gör, är en hörnsten.
Konferensen täcker områdena otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk (inkl. e-cigarett), riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor samt övervikt/fetma. Målgrupp är politiker, beslutsfattare, verksamhetschefer, folkhälsoplanerare, strateger, ANDT-samordnare, utbildare och vårdpersonal i landsting, kommuner, myndigheter, länsstyrelser och intresseorganisationer.
Konferenskostnad 1.995 kr exkl. moms.

http://www.kompetenstjanst.se/tema/1791-arbete-med-levnadsvanor-i-varden-varfor-och-hur/?system_id=72

FaR diskuterades i Kropp & Själ, P1

Lyssna på erfarenheterna om hur bra FaR – Fysisk aktivitet på recept fungerar. Metoden baserar sig på FYSS. 2/3 av patienterna följer förskrivningen även efter ett år. Det är mycket högre följsamhet än mediciner, dessutom billigare och helt riskfritt. Det är YFA som möjliggjort att FaR nu är praxis och kan skrivas ut av varje legitimerad yrkesgrupp inom vården. Tyvärr är det bara en tredjedel av läkarna, som har insett vilken fantastisk metod detta är i förebyggande och behandlande syfte.

Ett långt program om FaR sändes Sveriges Radio P1 med anledning av debatten om FaR som pågått sen i somras och som startades av bland andra Göran Sjönell. Lena Kallings var med på Kropp & Själ i P1 och förklarade vad FaR egentligen innebär och den vetenskapliga grunden.

Se/lyssna på programmet i Sveriges Radio P1

Fysisk aktivitet och risk för komplikation vid operation

Patienter med låg kondition löper fem gånger högre risk att dö under, eller direkt efter en operation, jämfört med vältränade patienter.

Studier pekar på att patienters mjölksyratröskel är en indikator som är mer rättvisande än patientens ålder för att uppskatta risken för komplikationer eller död vid ett kirurgiskt ingrepp.

http://www.rcsed.ac.uk/education/educational-resources/excercise-and-surgery-resource.aspx

 

 

Kan tio minuters träning vara tillräckligt?

Kan man få bra resultat av bara tio minuters träning i veckan? Ja, säger läkarna Anders Hansen och Carl Johan Sundberg (ordförande i Yfa) som menar att intensitet och regelbundenhet är nyckeln i Nyhetsmorgon i tv 4 .

http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2960889&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.se&starttime=399

 

 

 

Ny bok om samtal om levnadsvanor

Ohälsosamma levnadsvanor (stillasittandet, rökning, missbruk av alkohol och dåliga matvanor) orsakar en majoritet av dödsorsakerna. YFA har i flera decennier visat på riskerna med otillräcklig fysisk aktivitet och hur de kan bemötas. Barbo Holm-Ivarsson är psykolog och har bland annat ett förflutet på Folkhälsoinstitutet, där hon var med om att ta fram den svenska metodiken Motiverande samtal (MI). Hon har nu sammanställt erfarenheter i boken: Sjukdomsförebyggande metoder – samtal om levnadsvanor i vården (förlag Natur&Kultur 327 SEK). 

Boken bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Både YFA-medlemmarna Jill Taube och Lena Kallings, liksom Socialstyrelsen och SKL har faktagranskat olika delar. Till boken finns en webbsida med utbildningsfilmer: enkla råd om alkohol, rådgivande samtal (MI) om fysisk aktivitet och kvalificerat rådgivande samtal om rökning, en PP-presentation som täcker hela boken, pratmanus till filmerna, instuderingsfrågor med mera. Genom en individuell kod på bokens insida får man tillgång till materialet.

Boken beskriver och ger praktiska verktyg för att arbeta med patienters ohälsosamma levnadsvanor. Metoderna utgår från forskning och rekommendationer från Socialstyrelsen. YFA nämns i boken ett stort antal gånger liksom även FYSS. Farorna med stillasittande har ett eget kapitel. Med pedagogiska fallbeskrivningar och inspelade exempel visar Barbro Holm Ivarsson hur man genom strukturerade samtal om levnadsvanor kan ge aktivt stöd till beteendeförändring. Den är ett utmärkt komplement till FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). 

Peter Lamming

Bokomslag sjukdomsförebyggande metoder

Peter Lamming hedersmedlem i YFA

Vid YFAs generalförsamling den 2 oktober utnämndes Peter Lamming till föreningens första hedersmedlem för sina värdefulla insatser för YFA. Peter Lamming har medverkat i YFA från starten 1998 och fram till i juni 2014 som anställd informatör. Peters breda kunskap inom ämnesområdet fysisk aktivitet, hans stora kontaktnät, fantastiska engagemang och smittande positiva sätt, har väsentligen bidragit till att forma föreningen YFA.

Vid YFAs generalförsamling den 2 oktober utnämndes Peter Lamming till föreningens första hedersmedlem för sina värdefulla insatser för YFA. Peter Lamming har medverkat i YFA från starten 1998 och fram till i juni 2014 som anställd informatör. Peters breda kunskap inom ämnesområdet fysisk aktivitet, hans stora kontaktnät, fantastiska engagemang och smittande positiva sätt, har väsentligen bidragit till att forma föreningen YFA.