Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet 2016-02-01 samt av Svenska Barnläkarföreningen 2015-11-15.

Fysisk aktivitet kan utgöras av aktiv transport (gå/cykla), lek och utforskande av omgivning och natur på fritid och raster samt av spontan eller organiserad idrott och motion.

För att främja fysisk och mental hälsa samt fysisk kapacitet under uppväxtåren, och möjligen påverka framtida hälsa och minska risken för att utveckla vissa kroniska sjukdomar i vuxenlivet, rekommenderas följande:

Barn 0–5 år

Daglig fysisk aktivitet hos barn 0–5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion.

Barn och ungdomar 6–17 år

Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet.

• Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
• Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan.
• Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp.
• Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska.

Hälsovinster och andra vinster av fysisk aktivitet hos barn 6–17 år:

• Förbättrad kondition
• Ökad muskelstyrka
• Förbättrad skeletthälsa
• Kardiovaskulär hälsa (sänkning av högt blodtryck och förbättrad blodfettsprofil hos barn med högt blodtryck och förhöjda blodfetter)
• Metabol hälsa (viss minskning av kroppsfett hos barn och ungdomar med övervikt/fetma)
• Mental hälsa (minskade symtom på depression, ökad självkänsla)
• Förbättrad skolprestation/testresultat i skolan

Hälsovinsterna av fysisk aktivitet enligt ovanstående rekommendationer bedöms vara större än eventuella risker. Den fysiska aktivitetsnivån bör ökas successivt och anpassas till individens biologiska och psykosociala mognad.

Kommentar till:
Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar (0-17 år)

I de nu aktuella rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar anges inte någon rekommendation om att begränsa stillasittande för barn och ungdomar. Detta är i linje med Världshälsoorganisationens (WHOs) rekommendationer om fysisk aktivitet och de nationella rekommendationerna i USA. Andra länder, exempelvis Australien, Kanada och Storbritannien, har valt att inkludera råd om att begränsa stillasittande tid, speciellt framför TV eller dator, i sina nationella rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar.

Aktuell forskning talar för att långa perioder av stillasittande kan leda till ohälsa, men det finns idag inte tillräckligt underlag för att ge någon evidensbaserad specifik rekommendation. Mer forskning behövs för att klargöra sambanden mellan stillasittande beteende och ohälsa, samt om eventuella samband är oberoende av den totala mängden fysisk aktivitet eller tid i måttlig till hög intensitet. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) bevakar kontinuerligt forskningen om stillasittande och hälsa och kommer att uppdatera rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar vid behov.

Styrelsen för YFA i april 2016

Ladda ned rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar som pdf nedan.

Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar

Kommentar om stillasittande

BAKGRUND_BARNREKOMMENDATIONERNA

Uppdateringen av handboken FYSS är nu på gång!

 I juni 2013 påbörjade Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) arbetet med uppdateringen av handboken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS. Ett knappt sjuttiotal författare har arbetat med att uppdatera 32 av totalt ca 50 kapitel som kommer att ingå i den nya versionen, FYSS 2017. Den första fasen av arbetet har finansierats av Socialstyrelsen och slutfördes den sista december 2014. De uppdaterade FYSS-kapitlen är nu fritt tillgängliga på www.FYSS.se.

Uppdateringen av de resterande ca 20 kapitlen pågår under 2015 och engagerar ett femtiotal författare från Sverige och Norge. Den andra fasen av uppdateringen finansieras av norska Helsedirektoratet. I slutet av år 2016, när alla kapitel är färdigskrivna, kommer boken att tryckas och ges ut av Läkartidningens förlag, under namnet FYSS 2017.

Klicka på FYSS i menyn högst upp för att komma till FYSS hemsida!

Den 23 september hålls en heldagskonferens i Stockholm om Non Communicable Diseases. Hälso-och sjukvården i både landsting och kommun har en nyckelroll och behöver bli mera inriktad på att förebygga sjukdom. Det kontinuerliga arbetet med FYSS, som YFA gör, är en hörnsten.
Konferensen täcker områdena otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk (inkl. e-cigarett), riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor samt övervikt/fetma. Målgrupp är politiker, beslutsfattare, verksamhetschefer, folkhälsoplanerare, strateger, ANDT-samordnare, utbildare och vårdpersonal i landsting, kommuner, myndigheter, länsstyrelser och intresseorganisationer.
Konferenskostnad 1.995 kr exkl. moms.

http://www.kompetenstjanst.se/tema/1791-arbete-med-levnadsvanor-i-varden-varfor-och-hur/?system_id=72